Första vardagen för mej och Carina idag. Vi hade extra helgdag igår då vi tillsammans med Linnéa roade oss i Ullared. Leo fick ta hand om alla hundarna. Det gjorde han med den äran! Meja har sovit som en stock ända fram till lunch idag.

Vardag betyder promenad med hundarna i Kungsbackaskogen. Carina, Catharina, Linnéa, jag och fem hundar. Dom har vuxit inte bara i storlek. Nu är dom helt hemma i sina nya familjer och är noggranna med vem som är matte. Meja och Tequila fick träna på att sitta stilla på p-platsen när vi väntade in Catharina. Meja har ett bra stöd i de vuxna hundarna. Jag kan lämna henne sittande en liten stund medan jag låser bilen. Hon är så duktig.

Snart var vi iväg allihop ut på slingan. Nemi är inte med alla gånger när vi är ute. Det märks på Sexy och Bonita som gärna vill fram och markera vem som bestämmer. Det gör dom väldigt subtilt. En liten markering med tänderna runt Nemis huvud och sedan kan vi gå. Hundarna är fantastiska med sitt nedtonade språk. Men så kommer dom bra överens också. Inte någon gång behöver de två vuxna hundarna bli irriterade på de tre små.

Idag träffade vi Nisse med Stina och Sara tidigt på promenaden. De stannade. Vi stannade också och satte alla våra hundar. Valparna är jätteduktiga och vi pratade en stund innan det var dags att gå vidare. Nisse stod kvar och vi gick förbi med allihop. När vi kom upp i kolerabacken fick de två stora kila iväg också. Men idag hade det gått vilt förbi och Sexy visade tydligt att det var inte längesedan. Så hon fick gå vid min sida. Vi promenerade ända bort till elslingan. Vi vände i den fina naturlekparken och gick sakta tillbaka till kolerabacken igen. Vi tränade på att kalla in valparna när dom lekte idag. Det gick väldans bra nu när valparna har koll på vem som hör till vem. Nere i botten av kolerabacken kom en traktor med skopa körande i en väldig fart. Den skulle svänga innan den kom till oss men det blev en bra anledning att kalla in alla hundarna. Alla hundarna sprang till sina mattar och det tog inte många sekunder att få dem in till sidan. Att det slamrar och brötar märker dom inte. Dom är så vana vid alla aktiviteter i skogen. Himla bra av de små! Meja kommer och går runt och sätter sig vid min vänstra sida själv nu ibland när hon är sugen på en liten godis. Det tycker jag är strålande bra gjort av henne. Hon har lärt sig fort minsann!